När det inte är spex i Halmstad

Halmstadspexet är ett av de mer kända kulturevenemangen i Halmstad, men långt ifrån det enda. Den mest kända nu levande personen från Halmstad, förutom Carl Bildt, är Per Gessle, som knappast behöver någon närmare presentation. Det gör inte hans två band Gyllene Tider och Roxette heller. Ytterligare en musiker som har skördat stora framgångar de senaste åren, framför allt utomlands, och som kommer från Halmstad, är Jonas Altberg, mer känd under artistnamnet Basshunter.

En annan sak som Gessle och Altberg har gemensamt är att de båda blivit stora trots, eller kanske tack vare, sina svårbegripliga texter. Altberg använder många termer som gemene man kan ha svårt att förstå i sina texter, ord som ”bot”, Ventrilo och DotA, vilket är rena grekiskan för de som inte är hårda gamers. Kanske blir det lite mer begripligt om man ser texten framför sig när man hör låten.

Så länge Gessle håller sig till svenska är det ganska lätt att förstå vad låtarna handlar om. Men när han går över till engelska är det en annan femma. Är det någon som förstår vad Joyride egentligen handlar om?

Allt är dock inte populärmusik i Halmstad, som även stoltserar med fyra blåsorkestrar. Och allt är inte musik över huvud taget. När på året man än kommer till Halmstad kan man besöka Hallands konstmuseum, där flera av de konstnärer som genom åren har fötts i Halmstad finns representerade. Den mest namnkunniga av dessa är troligen Olle Baertling, Sveriges mest kände figurative konstnär. Idag har han ett kvarter uppkallat efter sig i sin födelsestad.